Står USA inför sin Suezkris – ett förebud om att vi ser början till slutet av det amerikanska imperiet?
I år är det 70 år sedan Suezkrisen, en av de stora geopolitiska händelserna under 1900-talet. Krisen var en följd av att Egyptens president Nasser nationaliserade Suezkanalen. För Storbritannien och Frankrike som kontrollerade kanalen, var det oacceptabelt. På hösten 1956, när Israel hade anfallit Egypten passade de båda europeiska stormakterna att slå till. De skulle ockupera kanalzonen och störta Nasser.
Det blev ett förödmjukande misslyckande – i synnerhet för Storbritannien. USA utövade stenhårt tryck, inte minst ekonomiskt, och angriparna tvingades att dra sig tillbaka.
Imperier faller förr eller senare. Det kan ske plötsligt eller under en lång tid av tillbakagång. Men i efterhand går det att se tillfällen när det som syntes så starkt och okuvligt, började att krackelera.
Suezkrisen var ett sådant ögonblick. Visserligen hade avkoloniseringen börjat – Indien hade blivit självständigt ett decennium tidigare – men fiaskot kom att påskynda det brittiska imperiets fall.
Frågan jag ställer mig är i vilken etapp det amerikanska imperiet befinner sig i.
Först en förklaring: med det amerikanska imperiet menar jag inte att USA styr och administrerar stora landområden, som det brittiska imperiet.
Jag menar däremot att USA efter 1945 har byggt upp en unik ställning i världen. Det är världens största ekonomi och den ojämförligt starkaste militärmakten. Och landet har också utnyttjat denna makt för att tillvarata sina intressen, ibland på ett brutalt sätt.
Samtidigt, under olika presidenter och administrationer, har USA också utövat en lockelse för miljoner människor världen över. Den hårda makten (ekonomin, militären) har kompletterats av mjuk makt (kultur, bistånd, diplomati och värderingar) som har stärkt USA:s attraktionskraft. Människor runt om i världen har beundrat landet och längtat dit.
Men denna mjuka makt har fått sig rejäla smällar under Trumps första år som president. Bara en sådan sak som att turismen till landet, inte minst från Europa och Kanada, har rasat med 25-30 procent.
Administrationens attacker på universitet och forskning har lett till att forskare undersöker möjligheterna att flytta till Kanada eller Europa. Den vetenskapliga tidskriften Nature, genomförde en enkätundersökning i fjol bland amerikanska forskare; 75 procent av de 1600 som svarade på enkäten sa att de övervägde att lämna USA .
Det står helt klart att förtroendet för USA, dess regering och institutioner har fallit rejält under den nuvarande administrationen.
Och nu, ett krig där Vita Huset och Pentagon inte kan förklara vad målet är, eller tycks ha ens funderat på vilka konsekvenserna kan bli.
President Trump har två val – antingen snabbt avsluta bombningarna och utropa seger. (Det är i allra högsta grad osäkert om regimen i Iran avslutar sina attacker på grannländerna eller öppnar trafiken i Hormuzsundet bara för det, men Trump har visat att verkligheten är inget han bryr sig särskilt mycket om.)
Det andra alternativet är att skicka in marktrupper för att säkra sundet/störta regimen.
När detta skrivs, 23 mars, pekar det på det förstnämnda alternativet. Trumps budskap om att det förekommer ”mycket bra och produktiva” samtal med Iran har fått oljepriset att falla och börskurser att stiga.
Även om Iran har dementerat att det förekommit direkta eller indirekta samtal mellan parterna, så är min gissning ändå att Trump är på väg att backa ur det krig han och Israels premiärminister har startat.
Kvar står en försvagad president och ett försvagat land – oj, vad det liknar Suez 1956!
Lämna ett svar